Terrorism och 11:e september

20 01 2011

Det har vart sjukligt mycket nu det senaste. Med eventet och kompletteringar och uppgifter och jobb…

Men jag tänkte att jag slänger upp lite av vad jag gör i skolan, för det politiska arbetet fortsätter på alla nivåer. Vissa skriver det man ”ska” skriva, jag skriver alltid det jag tycker, oavsett hur det reflekteras på eventuella betyg.

Detta är visserligen inget revolutionärt…

Den 11:e september

Det är väl få jorden runt som inte vet vad som hände den 11:e september 2001 i USA. Tre av de fyra kapade passagerarplanen träffade sina mål, World Trade Center och det amerikanska militärhögkvarteret Pentagon.

Jag kommer själv ihåg hur det dygnet runt vevade TV-bilder på gråtande människor och fallande byggnader med rök och kaos överallt. Medan dammet från de raserade skyskraporna lade sig så förstod de amerikanska strategerna kring den dåvarande presidenten George W Bush att attackerna innebar ett gyllene tillfälle att ta initiativ till att accelerera USA:s frammarsch i världen.Med terrordådet som förevändning så skulle allmänheten i väst acceptera krig, interventioner och allmän övervakning av medborgarna.

Språket efter den 11:e september ändrades och från Washington hördes formuleringar som ett krig utan gränser. En kort tid efter 11:e september så attackerade USA Afghanistan, det tog bara några veckor innan kriget hade skördat fler liv än attackerna mot Pentagon och skyskraporna i New York.Inför invasionen av Irak så kastade media ur sig katastrof varningar och talade plötsligt om det Irakiska folkets enorma lidande under Saddam Hussein. Saddam var en hemsk diktator med massförstörelse vapen som hotade väst.I USA kopplade media samman Al-Qaida med det sekulära Irakiska styret och terrordådet den 11:e september.

Efter 2001 så har terroristbegreppet omformulerats till att inkludera alla som inte accepterar USA, EU och NATOs direktiv. Man terrorstämplade revolutionära grupper och enskilda personer i Palestina, Filipinerna, Nepal, Latinamerika och i övriga världen . Och när USA terrorstämplat dem följde EU snart efter.

Men USA kan även ha nytta av terrorister.Den exilbaserade Iranska rörelsen, Folkets Mujaheddin, var tidigare stött av Saddam Hussein. Detta gav rörelsen en automatisk placering på terroristlistan.Efter invasionen av Irak så bytte gruppen sida och helt plötsligt var Folkets Mujaheddin inte terrorister då man såg att man kunde använda rörelsen mot Iran.

Men det är inte ovanligt för USA att skydda terrorister som är rätt slags terrorister. Luis Posada Carriles låter inte lika skräckinjagande som Usama Bin Laden, men är likväl en terrorist.1976 sprängde han ett kubanskt passagerarplan i luften och mördade 73 civila människor, men han lever i USA fri som en fågel.På ett möte mellan de alliansfria staterna i världen så antogs en resolution som säger att Posada måste ställas inför rätta. Men genomslaget för den nyheten var minimal i EU och USA.

När George W Bush steg ner från podiet så tog den första färgade presidenten över. Med världen skanderandes “Yes we can” trodde många på en förändring i USAs utrikes politik. Obama  lovade inför valet att stänga det rättsvidriga Guantanamo fängelset men nu så ser det som at detta inte alls kommer att ske.

Men kriget har bara ändrat form. Man omlokaliserar trupper till Afghanistan och låter privata arméer ta hand om röran man skapat i Irak, man fortsätter stödja Israels statsterror och är inbladat i krigshetsningen på Korea halvön.USA vägrar fortfarande att ratificera Romstadgan och den internationella brottmålsdomstolen för att undgå att ställas inför rätta för till exempel krigsförbrytelser.

När jag var yngre så sa min pappa att den enes frihetskämpe är den andres terrorist, och syftade då på PFLP i Palestina. Samma sak gäller fortfarande.
Men oavsett vilken världsbild man har, så kan vi nog alla konstatera att den elfte september 2001 påverkade oss alla på ett eller annat sätt. Vare sig det är nakenscanners på flygplatserna eller misstänksamhet pågrund av religion eller etnicitet.
Sergej Odström

Annonser




Socialdemokratins svek

4 01 2011

När du slår in http://www.sap.se på nätet så kopplas du automatiskt till http://www.socialdemokraterna.se.Men vart tog det Socialdemokratiska Arbetar Partiet vägen?

 
Efter att Mona Sahlin misslyckats med att vara bättre Moderater än Moderaterna så kan man ser hur Svenskt Näringsliv gottar sig åt att ha spelat på två hästar, och vunnit.PR-Byrån Prime anlitades av Svenskt Näringsliv för att köpa tio aktiva Socialdemokrater, priset var futtiga 4 miljoner kronor.

 

Uppdraget formulerades i ett dokument rubricerat “Angreppssätt socialdemokratin” och är daterat till den 19 juni 2010. Tanken var att man under valrörelsen och inte minst efter den skulle de köpta sossarna agitera för en mer tillväxtvänlig politik inom partiet.Framförallt skulle man säga ja till kärnkraft, RUT-avdrag och den så kallade valfriheten i välfärden och nej till hemska socialistiska skatter som fastighetsskatt och förmögenhetsskatt.
Efter de röd-grönas totalfiasko i valet så satsades all kraft på eftervals debatten. De köpta agenterna började direkt prata i näringslivets termer och detta följdes snabbt av seminarier och möten runt om i landet.

 
På valnatten satt en av de viktigaste köpta agenterna i tv på SVT:s valvaka, presenterad som socialdemokratisk debattör och INTE som avlönad näringslivskonsult. Mannen är förre SSU-ordföranden Niklas Nordström. Nordström förklarade att Socialdemokratin måste göra upp med ett antal hygien frågor, kärnkraft, RUT, valfriheten i välfärden, fastighetsskatt och förmögenhetsskatten.
I en debattartikel den 19/12 2010 så skriver Nordström att “Mina åsikter är inte till salu” och att “Jag skäms inte för att jag vill stärka kontakterna mellan näringslivet och socialdemokratiska företrädare”.

 
Är detta vad SAP har utvecklats till? För det är inte bara Nordström och några “konsulter” som efter valet sade samma sak, det sades av Mona Sahlin, Thomas Östros, Sven-Erik Österberg och resten av den socialdemokratiska nomenklaturan.
På hemsidan kan man läsa om hur man genom att organisera arbetarklassen på ofattbart kort tid skapade en av världens bästa välfärdsstater.  1917 bröt sig vänsterfalangen ut och blev vänsterpartiet.  Olof Palme konstaterade att han var socialist och sjöng internationalen på första maj. Hela SAP:s historia är bygd på arbetarklassen.

 
Men till vilka riktar man sin politik nu? För vilken del av samhället är Socialdemokraternas målområde? Svenskt Näringsliv och Socialdemokratin har länge stått på varsin sida, men de senaste decennierna har det förändrats radikalt.

 
Medans socialdemokrater kan köpas av Svenskt Näringsliv utan att känna att det blir en intressekonflikt så vill jag inte ha ett demokratiskt system där man kan köpa folk i nyckelpositioner. Att man sviker de som har det sämst i landet är något som känns självklart för ett allt mer socialliberalt parti. Men att den svenska politiken var till salu? Där måste gränsen gå!

 
Jag föreslår därför att Socialdemokratiska Arbetar Partiet tvingas stryka Arbetar Partiet. När de år efter år allt glesare första maj tågen som sossarna anordnar, som tack vare en stor bandorkester faktiskt hörs, skamset sjunger internationalen tysta som möss är det ett hån mot den del av Sverige som faktiskt fortfarande ser sig som arbetarklass utan att skämmas. Mot den del av världen där internationalen fortfarande betyder något, där arbetare världen över förföljs och jagas.





Snart Jul, känner ni stressen?

22 12 2010

Det är hektiska tider i Sverige, och världen.

Nu skall Jesus firas och tomten komma med presenter till alla snälla barnen ( ta ett steg tillbaka och tänk efter, hur sjukt är det att bara vissa barn får paket… egentligen?).

Min egen syster stressar för att hinna köpa paket fram och tillbaka. På nyhterna och i tidningar kan man läsa om hur mycket julhandeln förväntas generera. Vi mäter denna tid av ”lycka och samhörighet” i pengar, inte i lycka.

Men det är väl tur det, för faktum är att många, väldigt många, känner inte lycka under julen.

Jag har haft en konstant dialog med både mig själv och andra angående denna högtid. Jag har inget emot att familjen umgås, jag tvärtom uppmuntrar till det! Vi i Sverige har inte alls samma nära familjära samhörighet som andra kulturer och länder har.

Det jag motsätter mig är behovet av materiellt utbyte för att bevisa sin kärlek!

Jag skall vara den första att erkänna att jag köper julklappar, jag deltar lika mycket jag i denna vidriga karusell. Att inte ge mina systerbarn paket skulle inte hända. Hur förklarar man för en 3-13 åring att morbror är socialist och tycker att vi ska äta mat och umgås istället. När alla andra barn på dagis och lekis och i skolklassen kommer tillbaka från lovet med det nya X-box spelet eller ett fränt modell plan?

Precis som resten av problemen så handlar det om kollektivism. Problem är till för att lösas, och det måste ske kollektivt!

Det hela är komplicerat för jag är inte alls emot tanken att utbyta gåvor, tvärtom! Det är här det blir knepigt och man blandar in moral och etik.

Vi är alla drivna av någon slags moralisk medvetenhet och tanke på vad som är rätt och fel. Men är vi själva medvetna? Är vi medvetna om att leksaken är tillverkad av ett barn? Att klänningen är sydd av en kvinna i bangladesh som knappt får någon lön? Att varor transporteras över halva jordklotet? Att profiten på julklapparna investeras i uranbrytning och regnskogskövling?

Nej, det är omöjligt att ha koll på allt!

Har då predikaren något svar? Nej inget enhetligt svar men jag har tipps!

Imorgon skall jag göra presenter till min mor och farmor, farfar osv. Jag tänkte göra min egna senap (det är sjukt dyrt att göra senap förövrigt!) och lite julgodis och stoppa det i en fin burk och ge bort.

Ett tipps skulle vara att innan man tittar på Kar-Bertil Jonsson så gör man hela familjen lite julgodis eller stickar osv. Istället för att proppa i sig skinka och snaps.

Vilket leder till en annan viktig del, alkoholen.

Vi älskar alkohol i Sverige, shit man! JAG älskar alkohol! Men under julafton eller när man/ni/vi vistas bland barn och ungdomar, låt bli spriten? Det ger inget positivt för barnen, inget alls. Visst mamma blir glad innan det slår över i fylla…. Men vad sänder man som förälder/vän/familj för signaler? Varje år blir BRIS nedringda av barn och ungdomar som mår dåligt. Varje år sker våldtäkter i hemmet på grund av alkohol (Vilket det givetvis gör året runt).

Men om man nu prompt måste äta julskinka,prinskorv, sylta och annat kött. Om man nu måste ha en julsnaps. Om man nu måste spendera pengar (som man kanske inte har, det är tusentals som skuldsätter sig för att kunna köpa julklappar). Så skicka barnen till någon nykter vän eller släkting.

Varför inte ha en alkoholfri, köttfri och så gott det går inköpsfri julafton? Drick julmust och dansa runt granen med barnen innan ni gör julsenap och bakar pepparkakor. Ät närodlat och vegetariskt, för er och planetens häsla. Gör saker tillsammans, fira tillsammans och älska varandra tillsammans.

Sedan på juldagen, så ses vi i Borås. Barnfria, onyktra och lyckliga. Lyckliga för att vi gett vår fulla uppmärksamhet till de som fortfarande tror på tomten (och kanske de som fortfarande tror på Jesus), lyckliga för att man spenderat tid med familjen och fokuserat på saker som inte är materiella. Lyckliga för att familjen är samlad och utan stress över vem som får vad och om alla var nöjda med det ena eller andra och utan oro för att morbror Sergej kanske drack fem öl för mycket…

 

Jag önskar att jag kunde få tillbringa min jul med alla de jag älskar. Vänner och familj och vad nu ingen annan var.

Ni/de som får göra det, kan kollektivt börja göra en förändring. Där man faktiskt sätter familjen före materialismen, där man sätter kärlek före ha-begär.

Men istället för att fortsätta min sömndruckna och bristfälliga analys, så sätter jag stopp.

Kanske hinner dra en mer detaljerad kommentar om varför julen blir så fel imorn….

Jag ska försöka sova så jag orkar upp för att skapa mina presenter. Jag önskar er en så icke kapitalistisk jul det bara går, jag önskar er en jul av Kärlek… För det är det enda som är viktigt!





Lite tankar kring Iran

9 12 2010

Pratade idag om en skoluppgift med en vän.

Den handlade om att skriva ett memo till den svenska utrikesministern där man kort skulle uppdatera honom angående situationen för oppositionen i Iran och om MR situationen.

Det som är mest skrämmande är att oppositionen i själva verket inte är en opposition?  Det som kallas den gröna proteströrelsen är en islamistisk rörelse som visserligen vill förmildra statens förtryck och privatisera lite, men det skulle ju vara politiskt självmord att säga att man kommer hålla lika hårt på sharia lagarna som den nuvarande regimen?

Mousavi som många anser är ansiktet utåt för denna proteströrelse var med och förstörde den iranska revolutionen när man gjorde landet till en islamistisk republik.

Det finns visserligen ett massivt folkligt missnöje i landet, men det innebär inte att folkstormen mot det påstådda valfusket förra året per automatik innebär att man stödjer Mousavi?

Iran har under flera år tömts på intellektuella och vänster sympatisörer som flytt, men i landet verkar det för mig som att en förenande arbetarrörelse misslyckas att arbeta utanför islams regleringar.

Med detta sagt så påstår jag inte att religionen Islam skulle i sig vara något dåligt, inte mer dåligt än jag anser någon religion vara vill säga.

Men en sekulär arbetarklass är nödvändig i detta fallet, även om det finns exempel från sydamerika där den katolska kyrkan stött de fattigas kamp (men samtidigt vart emot t.ex kondomer).

Iran ÄR fascinerande! Jag menar FNs fjärde runda med sanktioner ger oss något att fundera över… Senaste gången Väst använde FN för att driva igenom sanktioner mot ett land på samma aggressiva sätt var Irak, och det slutade med invasion.

På samma sätt kan man tänka sig att FN och Väst kommer att börja agera mot Folkrepubliken Korea. Problemet där är att Nordkorea faktiskt HAR atomkärnvapen. Medans Iran påstås vilja skaffa sig detta

Iran med en kärnkraftsdriven industri skulle kunna placera dem som ledande inom regionen, vilket inte skulle sitta väl hos Israel och dess allierade (USA, Storbrittanien osv).

Men hur man än vrider och vänder på det, så kommer man tillbaka till att Iran faktiskt är en religiös republik och detta skapar intressanta dilemman. Dels för den förtryckta befolkningen, dels för omgivningen.





Valstugor, kommunism och finurliga personer

15 09 2010

Ledsen att det uppdateras så dåligt, hektiskt med jobb, skola och valarbete.

Nåväl. Idag stod jag åter på Möllan vid valstugan. Det kommer fram en man i 35-40 års åldern och tittar på vår flagga. Emma erbjuder honom en affisch och han tittar chockat på henne och skakar på huvudet.

-”Kommunism?! Är ni verkligen kommunister?”

– ”Ja det är vi” Svarar jag lugnt.

– ”Vet ni att ni är mindre värda än andra människor? Vet ni det? Jag rankar er snäppet över Nazister.”

-”Oj, okej varför känner du så?” Frågar jag nyfiket

-” Vet du, ni är fan fascister.”

-” Nae, vi är kommunister?” Säger jag och ler glatt.

-” Ni är värre än fascister, sånna som er borde bara få ett skott i pannan!” Det hamnar lite spott på hans fina kavaj, och han visar med händer och fingrar hur han trycker av… mot sin egen skalle.

-” Men är det inte du som är fascist då? Som vill sätta ett skott i pannan på människor som inte tycker som du? Och var det inte du som kallade oss mindre värda människor?” Frågar jag lugnt och leende medans Emma och Clair backat en bra bit bort.

Mannen som är välklädd i någonslags rutig kavaj och finbyxor med blondt hår i en ”hitler frisyr” (ni vet med lite sne bena och flottigt), samlar till en ordentlig spottloska som han med händerna utsträckta skickar ljudligt mot marken. Han snubblar lite lätt när han vänder sig om och går med huvudet i skyn mot övergångsstället.

Själv blir jag lite eggad när det kommer fram finurliga personer som han. Jag skulle förstå om han ville diskutera Gulag, eller tyckte att det var lite skrämmande att man sjunger om den store ledaren i skolan I Nordkorea. Jag tror inte han var hög eller full, utan verkade mer rasande. Sedan jämför han Kommunister med fascister, när han själv visar tydliga fascistiska sympatier? Jag kanske är lite sjuk, men människor som har starka åsikter tycker jag om! Speciellt sådana som inte kan backa upp sina ”argument” eller påståenden.

Sedan kom det även en ung kille från Vellinge (En av sveriges blåaste kommuner). Han var intresserad av vad vi ville, framför allt skolpolitiken då han själv gick på gymnasiet. Vi pratade i en tio minuter och han var väldigt nöjd och även förvånad över att vi tyckte nästan likadant om hur skolan skulle fungera. Han sa att när han såg ”Kommunistiska Partiet” så tänkte han på hemska saker som tortyr och död. Men sa även att efter han hade pratat med mig så hade han en annan uppfattning. Han tog en broschyr och skulle titta mer på nätet….

Det samtalet ger mig (och partiet) så genuint mycket mer än om vi hade pengar till en reklamfilm eller annonser i tidningar. För detta är politik, detta är politikens syfte! Att genom ett möte prata om politik och ens egen roll, hur man faktiskt kan påverka.

Det kom även en romsk kvinna och pratade med mig. Hon var besviken på socialdemokratin och hur Sverige behandlade romer. Vi pratade i säkert fyrtio minuter och när hon gick sa hon att hon hade en bild av kommunism och kommunister som jag hade ändrat på . Hon skulle ta med sig sina vänner för att prata en annan dag och kände att Kommunistiska Partiet höll fast vid det hon trodde Socialdemokratin en gång stod för….

När det gäller politik och mötet med människor så är det viktigt att man lägger det på just den personens nivå. Det handlar inte om att klassificera människor utifrån intelligens eller kunskap, utan om förmågan att se människan man möter. Alla är inte politiskt insatta, alla är inte högskoleutbildade och alla förstår inte det politiska som diskurs. Men min övertygelse är att ALLA människor är politiska varelser. En ensamstående mamma med ett par ungar kanske inte förstår skillnaden mellan inkomstskatt och förmögenhetsskat, men hon förstår skillnaden mellan en människa som har 1 miljon och 10 000 och varför den som har mer pengar ska betala mer skatt. (Dåligt exempel kanske men jag är helt slut i huvudet)

Politik är FÖR alla, vi är ALLA politiska varelser. Det gäller bara att hitta rätt ingångspunkt!

Och till alla er förtappade själar (eller borgare om ni nu så vill) God överklassmorgon på er!





Kristdemokraterna och det smutsiga med politiken – Hägglund vill återinföra barnaga!?

6 09 2010

När Lars Ohly vart med i SVT´s partiledarutfrågning så säger han en massa bra saker, men det media fastnar för är självklart bröstpumpen. Detta ger vind i seglen för Sveriges konservativa med Göran Hägglund och hans bisittare Emma Henriksson. I en debattartikel i Aftonbladet så är man genast framme med krokodiltåren och säger:

V litar inte på att föräldrar själva kan fatta ”rätt” beslut

”…Att en av de rödgröna partiledarna känner sig tvingad att ge personliga råd om amning är dock det yttersta beviset på att deras pekpinnepolitik inte vet några som helst gränser. Problemet är att deras politik skär rakt in i människors vardagsliv – brutalt och okänsligt…”

Det brutala är alltså att Vänsterpartiet tycker att man ska dela på föräldraledigheten, det okänsliga är att alla stackars mammor tvingas ut i det kalla, hårda och hemska arbetslivet igen (Om du nu är så lyckligt lottade att dom har ett jobb vill säga).  Hägglund får upp farten likt en livets ord medlem som sett jesusavbildningar i flingpaketet och fortsätter pompöst :

De rödgröna litar inte på föräldrarnas förmåga att fatta ”rätt” beslut. Men Socialdemokraterna går ett steg längre i sin argumentation. På frågan om tvångsdelning inte är att ge sig in i människors privatliv svarar Mona Sahlin ”Jo, det är det. Precis som det var att förbjuda barnaga.” Att föräldrarna själva får bestämma över fördelningen av föräldraförsäkringen jämförs alltså med misshandel av barn. Ett större underkännande av föräldraskapet går inte att göra.

Det är här man ska akta sig för politiker. Mona Sahlin har för en gångs skull en poäng, och detta skall man vända på för att med alla medel framställa sig själv som rättrogen och moraliskt överlägsen. Men om vi ska använda Hägglunds retorik (som är på en femåringsnivå) så är han då med andra ord för barnaga eftersom han värnar om familjens rätt att besluta.

Det Lars Ohly (återigen kanske bör tilläggas) gör är att han inte inser allvaret i situationen. Han använder sig av bröstpump som ett personligt exempel på hur HAN och hans föredetta fru löste det, vilket av media blåses upp till bröstpumpslagen? För desperata KD blir detta en livlina, eller ett ”slipp ut ur fängelsekort”.  Hägglund kan basunera ut att KD minsann är emot tvångsdelning, här ska minsann individens frihet få ryta fritt!

Precis som på 20-30 talen så är de borgerliga och deras farbröder (De konservativa) rädda för att synen på familjen och dess normativa uppdelning ska hotas. Då ropades det om kosack-val  och sa ”Envar som röstar på ‘Arbetarepartiet’, röstar för familjebandens upplösning, barnens förvildning och sedernas förfall”….

Det handlar inte på något sätt om tvång, det handlar om att vi ska ge kommande generationer en bättre relation med sina fäder. Föräldraförsäkringen skulle kunna lägga grunden till ett mer jämlikt föräldraskap. Jag vill se fler lattepappor! Och inte BARA på Möllan! Ja, jag är förbannat trött på de skäggiga popnissarna som går runt med sina ungar i någon bakochfram vänd ryggsäck med ungen på magen och deras popluggar som hela tiden måste blåsas bort. Men ska man stå ut med de uppklädda unga morsorna och deras konstanta blockerande av trottoarer (och cykelvägar) för att dom måste gå bredvid varandra med barnvagnarna, så kan man väl stå ut med popnissarna med!

KD och pastor Hägglund menar att politikerna ska hålla sig borta från familjerna, för dom kan bäst! Familjerna kan mycket men inte alltid bäst! Det var inte så länge sedan det var okej med barnaga, det var ett politiskt beslut som efter ett par decennier faktist lett till att barn far mindre illa fysiskt hemma (vi har mkt kvar att arbeta när det gäller det psykiska). Och att använda politiken som styrmedel för hur vi FAKTIST vill att vårt samhälle ska se ut, är det inte själva syftet med politiken överhuvudtaget? Att vi tillsammans faktiskt tar beslut som skall påverka?

Om Hägglund och hans skara rädda konservativa fick bestämma skulle vi skära ner på skatter och offentlig sektor, så att familjerna SJÄLVA kunde få bestämma om de ville betala för vård och service, eller inte. Vi skulle lägga allt ansvar på individer, och det samhälleliga ansvaret skulle sakta men säkert monteras ner. Vi skulle bygga ett ännu starkare klassamhälle som visserligen gav familjerna rätten att välja hur många månader pappa skulle vara hemma, men samtidigt skulle uprätthålla att den som tjänar mest jobbar, för att det ska gå runt. Och eftersom Mannen fortfarande (det är sjukt jag vet) tjänar mer pengar (i genomsnitt) så skulle det fortsätta vara kvinnan som var hemma med den skrikande rosa lilla figuren. Vilket skulle stärka de könsroller vi har, vilket skulle resultera i PRECIS det som de konservativa vill ha… inte progressiv förändring utan stagnation!

Det är val snart och det är viktigt att rösta. De röd”gröna” är inte nått vettigt alternativ, men de borgerliga är en samhällsfara!





Tjuvlyssnat

18 08 2010

Inte sålänge sedan "arbetartidningen" Aftonbladet skyltade med sådana löp!

APT mötet gick jag för att få i mig lite mat på Mobilia. (Väldigt god broccoli/blomkålsstuvning). Satte mig ner vid ett bord och började äta. Efter bara ett par sekunder så snappar mina kanin öron upp ett samtal vid bordet bredvid.

Det är en man i 40 års åldern som sitter med en gammal dam, kanske hans mamma. Det som fick mina öron att ställa sig i givakt var ordet svartingar. Han berättar om hur han blivit påkörd av en annan man, uppenbarligen av utländsk härkomst. Denna ”svarting” måste ju ha fått sitt körkort på internet för han kunde ju inte köra! Den gamla damen nickar och förklarar att förr i tiden så var det minsann ordning på invandrarna, de tittade ner i backen och hälsade blygt och höll sig undan. Inte som nu för tiden, gud bevare mig väl, nu springer dom ju och spränger sig själva och vill att alla hederliga svenskar skall konvertera till det där islam…

Jag sitter och halvt njuter av den goda maten, och halvt förfasas av vad jag hör. Jag funderar på om jag ska ställa mig upp och skälla ut dem, men beslutar mig snabbt för att fortsätta lyssna.

På mannens gård finns det en familj på tio personer. De bor i en fem rummare och vilket liv dom för! Morgon till kväll för de oväsen och inte kan de någon svenska. De hälsar alltid när han går förbi, men det är ju inte så att mannen kan ha en vettig diskussion med dem! Han pausar och tar en klunk öl. Damen skakar på huvudet och dricker av sitt vatten.

I helgen hade muslimerna haft fest, det var ett väldans oväsen. Säger damen. Dom tjoade och tjimmade och inte begrep hon vad dom sa. Det hängde en lapp i trappuppgången men det var så felstavat att hon inte visste om dom skulle riva stället eller ha en fest. Mannen nickar och skakar på huvudet med avsmak. Samtidigt märker han att jag sneglar åt deras håll. Han sänker rösten och försöker viska att killen (jag) verkar lyssna på dem.

Jag ler för mig själv och fortsätter äta när jag hör hur den gamla damen prasslande vänder sig om för att titta.

Ja men det ser man ju, rakhyvel har de där inte råd med.

Jag funderar på om jag blir klassad som invandrare, muslim, fattig eller hippe.

Nåväl, fortsätter mannen, jag är så trött på alla dessa svartingar som kommer hit och bara förstör. De tar svenskars jobb, om de jobbar alls, och de beter sig jävligt illa mot sina kvinnor. De är otrevliga och respekterar inte Sverige.

Damen nickar och tittar ner på sin tomma tallrik.

Hur är det med Hanna och barnen? Frågar damen

Mannen tittar ner och säger att Hanna diktatoriskt bestämt vart barnen skall åka på semester, för att hon betalar. Han skulle gärna ta med barnen på semester om han bara hade ett jobb. Damen lägger handen på mannens.

Jag är klar med min mat och reser mig upp för att gå. Jag kastar en blick mot dom och ser att dom tittar mot mig.

Jag ler mot dom och säger : ”Rasism är inte lösningen på dina problem” och går.

Mannen muttrar tillbaka: ”Jag är inte rasist, jag är patriot.” ………….

——
För mig är detta ett tydligt exempel på vardagsrasism. Rädsla för det främmande och behovet att alltid söka en syndabock. Vi är ingen av oss perfekta, men att ta den lätta vägen ut och dra alla över en kant eller beskylla ett helt folkslag för sina egna problem leder bara till hat.

Mannen kanske hade separerat från sin fru, hade fått sparken från sitt jobb och var allmänt nere. Jag förstår hur det känns att vara jävligt nere, men det är heller ingen ursäkt för rasism.

Ibland blir jag fascinerad av att lyssna på samtal som det. Som en fluga på väggen. Det ger mer än man tror, det ger en bredare bild av samhället. För alla tycker inte som jag, alla ser världen på olika sätt. Och endast genom att försöka förstå de som står på andra sidan åsiktslinjen kan man komma till någon insikt. Att ”tro/veta” att man har rätt räcker inte, man måste se och uppleva den ”andre” med.

Med detta korta inlägg blir det godnatt och sex dagars ledighet efter en intensiv period med jobb!

Snart är det val och då är det bara att rösta på Kommunisterna i valet! Och tycker man att Kommunisterna inte är så mysiga, så rösta på mig då…. Jag är fan mysig! 😉

Kärlek!