Terrorism och 11:e september

20 01 2011

Det har vart sjukligt mycket nu det senaste. Med eventet och kompletteringar och uppgifter och jobb…

Men jag tänkte att jag slänger upp lite av vad jag gör i skolan, för det politiska arbetet fortsätter på alla nivåer. Vissa skriver det man ”ska” skriva, jag skriver alltid det jag tycker, oavsett hur det reflekteras på eventuella betyg.

Detta är visserligen inget revolutionärt…

Den 11:e september

Det är väl få jorden runt som inte vet vad som hände den 11:e september 2001 i USA. Tre av de fyra kapade passagerarplanen träffade sina mål, World Trade Center och det amerikanska militärhögkvarteret Pentagon.

Jag kommer själv ihåg hur det dygnet runt vevade TV-bilder på gråtande människor och fallande byggnader med rök och kaos överallt. Medan dammet från de raserade skyskraporna lade sig så förstod de amerikanska strategerna kring den dåvarande presidenten George W Bush att attackerna innebar ett gyllene tillfälle att ta initiativ till att accelerera USA:s frammarsch i världen.Med terrordådet som förevändning så skulle allmänheten i väst acceptera krig, interventioner och allmän övervakning av medborgarna.

Språket efter den 11:e september ändrades och från Washington hördes formuleringar som ett krig utan gränser. En kort tid efter 11:e september så attackerade USA Afghanistan, det tog bara några veckor innan kriget hade skördat fler liv än attackerna mot Pentagon och skyskraporna i New York.Inför invasionen av Irak så kastade media ur sig katastrof varningar och talade plötsligt om det Irakiska folkets enorma lidande under Saddam Hussein. Saddam var en hemsk diktator med massförstörelse vapen som hotade väst.I USA kopplade media samman Al-Qaida med det sekulära Irakiska styret och terrordådet den 11:e september.

Efter 2001 så har terroristbegreppet omformulerats till att inkludera alla som inte accepterar USA, EU och NATOs direktiv. Man terrorstämplade revolutionära grupper och enskilda personer i Palestina, Filipinerna, Nepal, Latinamerika och i övriga världen . Och när USA terrorstämplat dem följde EU snart efter.

Men USA kan även ha nytta av terrorister.Den exilbaserade Iranska rörelsen, Folkets Mujaheddin, var tidigare stött av Saddam Hussein. Detta gav rörelsen en automatisk placering på terroristlistan.Efter invasionen av Irak så bytte gruppen sida och helt plötsligt var Folkets Mujaheddin inte terrorister då man såg att man kunde använda rörelsen mot Iran.

Men det är inte ovanligt för USA att skydda terrorister som är rätt slags terrorister. Luis Posada Carriles låter inte lika skräckinjagande som Usama Bin Laden, men är likväl en terrorist.1976 sprängde han ett kubanskt passagerarplan i luften och mördade 73 civila människor, men han lever i USA fri som en fågel.På ett möte mellan de alliansfria staterna i världen så antogs en resolution som säger att Posada måste ställas inför rätta. Men genomslaget för den nyheten var minimal i EU och USA.

När George W Bush steg ner från podiet så tog den första färgade presidenten över. Med världen skanderandes “Yes we can” trodde många på en förändring i USAs utrikes politik. Obama  lovade inför valet att stänga det rättsvidriga Guantanamo fängelset men nu så ser det som at detta inte alls kommer att ske.

Men kriget har bara ändrat form. Man omlokaliserar trupper till Afghanistan och låter privata arméer ta hand om röran man skapat i Irak, man fortsätter stödja Israels statsterror och är inbladat i krigshetsningen på Korea halvön.USA vägrar fortfarande att ratificera Romstadgan och den internationella brottmålsdomstolen för att undgå att ställas inför rätta för till exempel krigsförbrytelser.

När jag var yngre så sa min pappa att den enes frihetskämpe är den andres terrorist, och syftade då på PFLP i Palestina. Samma sak gäller fortfarande.
Men oavsett vilken världsbild man har, så kan vi nog alla konstatera att den elfte september 2001 påverkade oss alla på ett eller annat sätt. Vare sig det är nakenscanners på flygplatserna eller misstänksamhet pågrund av religion eller etnicitet.
Sergej Odström

Annonser




Lite tankar kring Iran

9 12 2010

Pratade idag om en skoluppgift med en vän.

Den handlade om att skriva ett memo till den svenska utrikesministern där man kort skulle uppdatera honom angående situationen för oppositionen i Iran och om MR situationen.

Det som är mest skrämmande är att oppositionen i själva verket inte är en opposition?  Det som kallas den gröna proteströrelsen är en islamistisk rörelse som visserligen vill förmildra statens förtryck och privatisera lite, men det skulle ju vara politiskt självmord att säga att man kommer hålla lika hårt på sharia lagarna som den nuvarande regimen?

Mousavi som många anser är ansiktet utåt för denna proteströrelse var med och förstörde den iranska revolutionen när man gjorde landet till en islamistisk republik.

Det finns visserligen ett massivt folkligt missnöje i landet, men det innebär inte att folkstormen mot det påstådda valfusket förra året per automatik innebär att man stödjer Mousavi?

Iran har under flera år tömts på intellektuella och vänster sympatisörer som flytt, men i landet verkar det för mig som att en förenande arbetarrörelse misslyckas att arbeta utanför islams regleringar.

Med detta sagt så påstår jag inte att religionen Islam skulle i sig vara något dåligt, inte mer dåligt än jag anser någon religion vara vill säga.

Men en sekulär arbetarklass är nödvändig i detta fallet, även om det finns exempel från sydamerika där den katolska kyrkan stött de fattigas kamp (men samtidigt vart emot t.ex kondomer).

Iran ÄR fascinerande! Jag menar FNs fjärde runda med sanktioner ger oss något att fundera över… Senaste gången Väst använde FN för att driva igenom sanktioner mot ett land på samma aggressiva sätt var Irak, och det slutade med invasion.

På samma sätt kan man tänka sig att FN och Väst kommer att börja agera mot Folkrepubliken Korea. Problemet där är att Nordkorea faktiskt HAR atomkärnvapen. Medans Iran påstås vilja skaffa sig detta

Iran med en kärnkraftsdriven industri skulle kunna placera dem som ledande inom regionen, vilket inte skulle sitta väl hos Israel och dess allierade (USA, Storbrittanien osv).

Men hur man än vrider och vänder på det, så kommer man tillbaka till att Iran faktiskt är en religiös republik och detta skapar intressanta dilemman. Dels för den förtryckta befolkningen, dels för omgivningen.





Det är val på söndag, men oavsett vem som vinner så fortsätter Sverige att sälja vapen

17 09 2010

Moderater och annat liberalt pack pratar gärna och ofta om mänskliga rättigheter och demokrati. Nu kommer det fram att Sverige och Bofors säljer krigsmateriel för strid till Kungadömet Saudiarabien.

Så sent som i juli förnekade handelsminister Ewa Björling (M) vid upprepade tillfällen i en intervju med Sveriges Radios Studio Ett att Sverige exporterade krigsmateriel för strid till Saudiarabien. Då var kontraktet sju månader gammalt, skriver DI.

I samma intervju konstaterade handelsministern att ”det är en väldigt stor avsaknad av demokrati och mänskliga rättigheter i Saudiarabien”

En svensk affär med Saudiarabien som inkluderar en av världens mest avancerade pansarvärnsrobotar skulle vara en mycket känslig historia. Och en som kan påverka säkerhetsbalansen med Israel, skriver DI.

Om ett storkrig mellan Israel och arabvärlden bryter ut på nytt kan de svenska robotarna användas för att slå ut israeliska stridsvagnar. Även om DI konstaterar att risken för att detta sker är liten så påverkas Israels säkerhet av affären.

Inte för att jag är orolig för de Israeliska stridsvagnarna, det ska väl sägas.

Lars Ohly uttalade sig i natt om uppgifterna i DI:

Det här kan inte vara sådant som ska vara fördolt för allmänheten. Om regeringen anser att vi ska ha den här typen av affärer med en av de värsta diktaturregimerna i världen bör den försvara det öppet, säger han till TT.

Vapentypen som DI påstår att Saab Bofors Dynamics säljer till Saudiarabien heter Bill 2 och kan slå ut en pansarvagn på två kilometers håll genom taket. Bofors är världsledande inom denna typ av vapenteknologi.

Affären beräknas vara värd upp till 100 miljoner kronor.

Reglerna som styr svensk vapenexport är omfattande och innefattar bland annat krigsmateriellagen, regeringens riktlinjer och EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport.

Sverige exporterar därför aldrig vapen till länder i strid med beslut av FN:s säkerhetsråd, i strid med internationella avtal vi ingått eller till länder som de folkrättsliga reglerna förbjuder export till

Men i regelverket finns också riktinjer som innebär att vapenexport ska bedrivas med respekt för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt.

Här menar Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen att en försäljning till Saudiarabien skulle innebära ett uppenbart brott mot riktlinjerna.

– Vi har politiska och etiska riktlinjer där det är centralt att de mänskliga rättigheterna ska tas i beaktande, säger ordföranden Anna Ek till Aftonbladet.

Hon misstänker att de som försvarar en försäljning kommer att hänvisa till ett militärt samarbetsavtal mellan Sverige och Saudiarabien från 2005.

Svenska Freds misstänkte redan för fem år sedan att avtalet skulle öppna för vapenförsäljning till Saudiarabien och Anna Ek är kritisk till att en försäljning kan kuppas igenom på det sättet.

– Vi har ju aldrig sålt krigsmaterial för strid till Saudiarabien tidigare. Men nu står man plötsligt här inför fullbordat faktum.

Hon kräver nu ett tydligt svar av antingen handelsminister Eva Björling eller Inspektionen för strategiska produkter (ISP).

– Ska man främja fred och utveckling kan man inte sälja vapen till världens diktaturer.

—–

Vad skulle liberalerna säga om Sverige sålde samma vapen till Nordkorea?

Men det är säkert mer moraliskt att tjäna pengar på att sälja till ett land som fortfarande stenar kvinnor som inte lyder…





Kokain och Kuba

9 08 2010

Åter i Malmö efter semester och jobb.

Under semestern i Turkiet så hade jag med mig en bok, Lasse Wierup och Erik De la Regueras ”Kokain – Drogen som fick medelklassen att börja knarka och länder att falla samman”.

Dramatisk titel, men boken gör skäl för sitt dramatiska namn, jag lovar.

En specifik passage intresserade mig lite mer än resten och det är den delen jag tänker ta upp idag.

Faktan är från kapitel fem (sid 124) i boken.

—-

Kuba är fattigt, men om man frågar de äldre i Guantanamo om revolutionen 1959 så innebar det en drastisk förändring till det bättre för dem.

-”Vi är fortfarande fattiga, men jämfört med hur det var förut har vi i allafall fått leva i ett rättvist samhälle”. Säger Maria Gonzalez.

Med USAs Guantanamo bas i sikte fortsätter Maria Gonzalez prata

-”När jag var barn på 50-talet brukade amerikanerna komma in till stan varje helg för att dricka och göra av med sina dollar. Då var fatttigdomen och analfabetismen utbredd och folk fick sina löner i checkar som de var tvungna att spendara i sina patroners affärer. Många unga flickor tvingades prostituera sig i desperation.”

I många år låg Kubas svar på Amsterdams ”Red light district” i Guantanamo, trots att staden bara har 200 000 invånare. ”Zonen” som området kallades, var en sträcka kvarter där hundratals unga fattiga kvinnor bjöd ut sina kroppar till de amerikanska marinerna, ofta för bara ett par dollar per samlag. Polisen lade sig inte i, det mesta var tillåtet.

Under den här tiden odlades marijuana i flera provinser på Kuba och även heroin var lätt att få tag på. Men det var en annan och mer exklusiv drog som på allvar började få fäste på ön, trots att den nästan helt fallit i glömska i resten av världen. Eliten i Guantanamo och resten av Kuba fick kokain som sin favorit drog. Kokainet fungerade som statusmarkör. Och någon större risk att åka fast för dessa partydjur i överklassen fanns inte. Rättsystemet på Kuba var sedan länge känt för att vara förlåtande mot dem som hade tillräckligt med pengar.

Kokainet blev på 1950-talet en del av ett större underhållningskoncept på ön, med mambo, kasinon, kvinnor och vita stränder som lockade tusentals amerikanska turister varje år. Bland finansiärerna bakom denna turistboom fanns en rad företrädare för den amerikanska maffian. De mest framträdande var George ”lucky” Luciano och hans vän Meyer Lansky som kallades ”maffians revisor” på grund av sin talang för att tvätta pengar.

På direkt inbjudan av diktatorn Fulgencio Batista hade Meyer Lansky några år tidigare börjat investera i lyxhotell, nattklubbar och kasinon på Kuba. Batista hade fått smak för att göra affärer med maffian redan under sin första regeringsperiod på 40-talet, och när han nu var tillbaka vid makten lovade han sina utländska investerare i turistbranschen att ingen kontroll av deras förflutna skulle göras.

I en klassisk scnen i filmen ”Gudfadern II” försöker den judiske maffia-bossen Hyman Roth, vars karaktär är byggd på Meyer Lansky, förklara fördelarna med att investera på Kuba för sina allierade i den italiensk-amerikanska maffian:

Här är vi skyddade och kan göra vinster utan […] att behöva oroa oss för det förbannade justitiedepartementet, med FBI på 20 mils avstånd och i partnerskap med en vänligt sinnad regering.

Lansky var djupt involverad i heroin smuggling och Kuba var en av de viktigaste transitplatserna för att få in det i USA. Men heroin sågs som en dyr och ointressant drog för överklassen, detta ledde till kokainets framfart.  Vid slutet av 50-talet hade Kuba blivit centrum för en ny global kokain industri. Handeln sköttes av kubaner och andra latinamerikaner som upprättade hemliga laboratorier på ön och förvandlade den importerade, sydamerikanska kokapastan till kokain. Kokainet flödade fritt och maffian, karteller och Batista stoppade miljoner och åter miljoner i fickorna.

Under 1950-talets sista år ökade frustrationen märkbart inom amerikansk polis över situationen på Kuba. Korruptionen i statsapparaten var mer regel än undantag under Batistas styre. Hans kurirer hämtade varje kväll ut 10% av vinsten från samtliga kasinono, inklusive de som ägdes av maffian. En inofficiell skatt som hamnade i hans egen ficka. Diktatorns sekreterare uppskattade 1958 att Batistas personliga förmögenhet var omkring 300 miljarder dollar, som var utspridda på konton i diverse länder. Efter revolutionen Sa Castroregimen att Batista DESSUTOM stulit 424 miljoner dollar ur guld- och valutareserven innan flytt landet.

Den akademiska termen för Kuba under Batista skulle med all säkerhet vara en så kallad ”havererad stat” om inte en ”narkostat”.

I bergen fanns Castro och lovade att kasta ut maffian och stänga alla kasinon. Folkets missnöje med regimen delades av istort sett hela befolkningen.

Meyer Lansky lämnade Havanna och Kuba den 7 januari, dagen innan Fidel Castro och revolutionen kom. Men med sig hade han och maffian en drog som skulle göra revolution för brottsyndikat världen över.

När Revolutionen befästes så var inte alla glada. Den övre medelklassen och överklassen var inte glada över att deras levebröd socialiserades och att deras maffia fasoner inte accepterades. De flydde till Miami och där organiserades man i lilla Havanna i maffia syndikat. De smidde planer för att återvända till Kuba, och hur finansierades man? Dels genom CIA och den amerikanska staten, men även genom kokain smuggling….


—-

En liten del, en intressant del. Läs boken!

På återseende 😉





En av världens mest eftersökta terrorister fångad!

23 07 2010

Va?! Är Usama Bin Laden fångad?!

Nej det handlar inte om Usama, eller någon arabisk/asiatisk muslimsk terrorist, chockerande eller hur?

Det handlar om Fancisco Chavez Abarca. Torsdagen den 1:a juli greps han med falskt pass när han försökte ta sig in i Venezuela. Hans mål var att organisera en terrorkampanj inför det Venezuelanska parlamenets valet den 26 september i år. Abarca tänker de flesta nu och går igenom kvällspressens skräckrubriker samtidigt som man kommer på att det inte stått ett ord om detta i svensk eller västs media. Abarca är Luis Possada Carriles högra hand. Och Carriles är mannen som sprängde ett kubanskt civil plan 1976 som dödade 73 människor.

Precis som Carriles så är Abarca från Maffians Miami i USA. Abarca är den man som lejde och tränade de som genomförde en bombkampanj mot turistmål 1997. De åtta bomberna orsakade enorma skador och dödade flera människor. När René Cruz Leon fångades efter bombningarna erkände han att det var Francisco Chavez Abarca som hyrt och tränat honom.

Den häktade terroristen överfördes den 8:e juli till Kuba för att ställas inför rätta. Venezuela kände att detta var det rätta att göra då det är mot Kuba han begått sina allvarligaste brott samtidigt som det minskar risken för att CIA ska försöka frita terroristen.

Venezuelas inrikesminister, Tarek Azami sade vid en presskonferens att han före transporten till Kuba erkänt att han kommit till Venezuela för att initiera ”en fas av attentat för att provocera fram våldsdåd mot den kommande valprocessen”.

USA för en aktiv destabliliseringspolitik inför valet i Venezuela, där socialisten Hugo Chavez är president. Man för ett ekonomiskt krig mot landet genom att attackera valutan, bland annat genom falskmynteri, vilket har drivit upp inflationen ca 30%. Det avslöjas även gång på gång hur stora företag köper upp mat och gömmer undan för att pressa upp priserna på basvaror. USAID i sydamerika fick ökade anslag med 9 % under Obamas första regeringsår och lägg sedan till att Colombia förnyat kontrakten med amerikanska militärbaser på gränsen till Venezuela…

Men ett stort hinder i demokratiprocessen är stoppat i och med Abarcas tillfångatagande… Frågan är varför det inte finns något, någonstans, i media? Är det inte intressant med terrorister som INTE är muslimer?

trevlig helg !





Obama nöjer sig inte med krig i Mellanöstern

21 05 2010

Tillbaka efter den stressigaste tiden på detta året!

Obama övertog ett otacksamt krig när han tillträdde som president för de förenta staterna. Överallt i världen ropade folk ”Yes We Can” och nu skulle det äntligen bli en bra president i USA.

Obama fick Nobels fredspris och tackade genom att trappa upp kriget i Afghanistan. Nu har man även chansen att ge sig på en av tre av USA:s mest hatade motståndare, Nordkorea.

”Vår armé och folk kommer snabbt att agera mot alla sanktioner eller krigshandlingar med hårda motreaktioner eller ett fullständigt krig”, sa en teveuppläsare i den statliga televisionen. Senare på kvällen manade Kina de båda länderna till ”återhållsamhet”. Samtidigt deklarerade USA, som har 28.000 man stationerade i Sydkorea, att man var berett att hjälpa Sydkorea om landet skulle komma att utsättas för någon form av aggression.

Nordkorea reagerar på Sydkoreas anklagelser och hot om sanktioner, och reagerar med kraft. Trots att Sydkorea redan på onsdagen antydde att man ämnade ta frågan om sänkningen till FN:s säkerhetsråd kom den inte upp under torsdagens möte uppger FN-källor för Reuters.

Nordkoreas Nationella försvarskommission, sa också på torsdagen att man kommer att skicka en egen undersökningsgrupp till Sydkorea för att vederlägga de sydkoreanska resultaten. Försvarskommissionen anklagar också de experter, från bland annat Sverige, som deltagit i analysen av delarna från den påstådda nordkoreanska torpeden för att förstöra kontakterna mellan Nordkorea och Sydkorea, skriver tidningen Joong Ang Daily i Sydkorea.

Nordkorea är en nagel i ögat på hela västvärlden, men framför allt på USA. Inte bara för att det är ett kommunistiskt land, utan för att man misslyckades med sitt invasions krig förra gången det begav sig. Precis som på Kuba och Vietnam (alla kommunistiska stater förövrigt). Sedan Kuba kastade ut amerikanarna ur grisbukten och Ho Chi Minh gjort detsamma med dom i Vietnam har de efterkommande presidenterna i amerikas förenta stater hoppats vara den som lyckats bryta ner någon av de tre. Amerika hjälper till att bygga upp Colombia inför vad många tror är ett stundande krig mellan USA lydstaten Colombia och socialistiska Venezuela och skulle man även lyckas manövrera ut Nordkorea kommer Obama hyllas för alltid.

Sydkorea har en USA understödd militär med högteknologiska vapen och med 28.000 man stationerade i Sydkorea och med Stilla havs flottan nära till hands så kan detta bli Obamas chans.

Och efter ett eventuellt krig kommer det att talas om att man räddat folket från en diktator, att man ger dom demokrati och tillgång till det mest gudomliga av allt…. Marknadens omsorgsfulla omfamning.

Blir 2010 året då USA invaderar ytterligare två länder?





Afghanistan, fler tankar

9 02 2010

Det finns massvis att skriva om, men tiden räcker inte till.

Så därför återvänder jag till Afghanistan.

Sverige har trupper i Afghanistan,  i styrkan som kallas ISAF.

Sedan hösten 2003 är ISAF en insats som leds av Nato på uppdrag och med mandat från FN:s säkerhetsråd och som verkar i Afghanistan med ett uttryckligt samtycke av den afghanska regeringen. År 2004 beslutade säkerhetsrådet att ISAF:s mandat skulle utvidgas till att omfatta hela landet (resolution 1510). Mandatet förlängdes senast genom säkerhetsrådets resolution 1890 i oktober 2009.

Det krigshetsare påpekar är att det ÄR ett FN-mandat. Medans jag hävdar att mandatet är väldigt diffust.

Varför diffust?

När FN går in med trupper i ett land så brukar det vara under olika länders styre inga problem där. Men denna styrka (ISAF) leds av NATO vilket gör det hela väldigt luddigt. NATO och USAs mål är militäriska och dom bedriver en ockupations kampanj. NATO leder styrkan sedan 2003, enligt säkerhetsrådets resolutioner 1386 (2001) och 1510 (2003) och senare förlängningar av dessa resolutioner samt att man pratar om Bonnavtalet.

USA invaderade landet Afghanistan 2001 och därefter fortsätter ockupationen (som nu Sverige bidrar till).  Bonnavtalet syftar till att skapa staten Afghanistan, då ingen ”riktigt” regering har suttit vid makten sedan 1979. Den vackra liberala tanken om demokrati skulle införas.  FNs resolutioner kräver att man ska samarbeta med den rättmätiga regimen i Afghanistan. Men presidenten Karzai är inte demokratiskt vald, utan de flesta oberoende valobservatörer menade att valet var riggat. Men backad av USA så vann Karzai alltså och den ”demokratiska” processen fortsätter därmed. Här har vi enligt mig ett klart brott mot resolutionerna och en av de starkaste förevändningarna för en svensk trupp i Afghanistan, den andra är att man bidrar till ockupation inte fredsbevarande (vilket är en fantastisk skillnad!).

När då demokratin inte gäller som skäl vad finns då kvar?

Försvarsminister Tolgfors menar att man är där för kvinnornas rättigheter och för att stoppa terrorismen samt drogerna. Jag talar inte emot argumenten att kvinnor ska ha lika rätt till vad det nu må vara som männen, tvärtom! Inte heller är jag emot att man försöker stoppa droghandeln i världen. Terrorismen är en separat fråga som jag inte tänker ta upp för det är alldeles för mkt.

Om Sverige ska skicka trupper för att stärka kvinnors rättigheter så ställer jag upp. Ge mig ett vapen och skicka mig till vilket land som helst i världen och jag ska skjuta varenda jävel som kränker kvinnorna… eller man kanske inte kan lösa könsskillnaderna med vapen? Eller? Och om det är Talibanerna som är problemet och det är det som kräver vapen, så varför skickar vi inte trupper till resten av världen? I Kenya könsstympas kvinnor tex? I vissa länder kan du som kvinna stenas om DU blivit våldtagen. Prostituion och trafficking sker konstant. Ska vi skicka trupper överallt?

Nej kommer då svaret… Varför inte frågar jag återigen….

I septeber 2008 var det omröstning i Frankrike för fortsatt krig i Afghanistan. Vänstern emot och högern för, högern vann.  ”Socialisternas” argument var att den amerikanska invasionen av Irak helt hade ändrat förutsättningarna för truppinsatsen i Afghanistan. Detta är något som är relevant.

USAs invasion av Irak och Afghanistan var inte ”sanktionerade” krig. Detta är en vital punkt i debatten.

Betyder mitt motstånd mot en svensk trupp i Afghanistan att jag inte vill att Afghanerna ska ha det bra? Absolut inte.  Men jag kommer alltid att säga nej till svenska skattepengar som går till ett imperialistiskt krig, alltid.

Ska vi med svenska skattepengar skicka civila för att bygga upp landet? Absolut!

Och återigen. FN-mandatet är som regeln mot att gå mot rött, trots att det är fritt fram. Det står på pappret men det gäller inte egentligen.

Nåväl, det får vara nog för nu…