De konservativas rädsla för jämställdhet

5 01 2010

Det finns alltid en tydlig skiljelinje mellan progressiva och konservativa människor, den hittar du bland synen på familjen och allt som hör det till (som sex, barnuppfostran och klassificering).

Kristdemokraternas stabschef Henrik G Ehrenberg skrev i en debatt artikel för ungefär ett halvårsedan om deras favorit-hat-objekt, genus. Hans rubrik var

Barbiedockor bättre än genuspedagogik

Artikeln inleds med : ”Det finns faktiskt ganska många människor därute som tycker att det är rätt naturligt och fint med manligt och kvinnligt. Som tycker att könen kompletterar varandra och båda två behövs.”

Det herr stabschef direkt tar för givet är att det finns två av sig själva naturliga tillstånd, ett manligt och ett kvinnligt. I dessa naturliga tillstånd finns alltså en ram för hur en man och kvinna ska bete sig.  Han lutar sedan sitt argument på att eftersom många människor tycker att detta är ”rätt naturligt och fint” så är det även rätt.

Min första reaktion blir då, det finns många människor som tycker det är både naturligt och fint att ha sex med barn. Det finns många människor som tycker det är det är både naturligt och fint med våldtäkt, och listan kan göras fantastiskt lång.

För att ”massa” människor tycker att en sak är okej, betyder det inte i sig att saken är rätt. Eller?

Henrik går vidare i sin artikel med att beskriva hur han som pappa till två döttrar minsann låter dom leka polis och klättra i träd.  för att sedan komma till det finaste en kristdemokratisk pappa kan göra:

”Jag censurerar konsekvent barnprogram och filmer som innehåller tjejhjältar som beter sig som våp och behöver killhjältar för att klara av universums ondska.”

Det finns i det citatet en hel del… intressant. Våp till exempel. Våp betyder enfaldig och sjåpig person. Vid första anblick kan man få uppfattningen att Henrik mot all reson för ett genus pedagogiskt argument för att stänga av filmen. Men låt oss återvända till ordet våp.  Det är ett nedsättande ord för en kvinna, lingvistiskt så är det en term som beskriver en kvinna och inte en man. Så en enfaldig och sjåpig person blir per automatik något feminint.

Sedan går han in i den kristdemokratiska demagogin och menar att han som förälder har ansvar för sina barns uppfostran och den miljö dom växer upp i (vilket är rätt naturligtvis) innan han går in i det retoriska och frågar sig:

”Men är det politikernas, kulturvänsterns eller Rädda Barnens ungdomsförbunds sak? Jag tycker i alla fall inte att det är deras primära uppgift att köra förbi intet ont anande småbarnsföräldrar genom att kräva att förskolan ska vara en plats som motverkar föräldrarnas eller ”samhällets” dåliga inflytande över barnens identitet och förebilder.”

Jag imponeras fortfarande över KD´s begrepp kulturvänstern. Det är här demagogi kommer in. Henrik stabschefen svarar på en debatt artikel från Rädda Barnens Ungdomsförbund, inte från kulturvänstern (vilka dessa nu är).  Medans Henrik vill motverka att förskolan är en plats som motverkar föräldrars eller samhällets dåliga inflytande över barnens identitet och förebilder så säger jag, är det inte deras uppgift?

Är det inte i förskolan, lekis, dagis och skolan, där vi ska ge barnen en stabil grund att stå på, även om den inte finns hemma? Var det inte kristdemokrater och andra konservativa som gråtande stod i teve och inte kunde förstå varför man inte skulle fira skolavslutningarna i kyrkan?

Det finns alltså en skillnad på vad skolan ska lära ut och motverka? Om vi skulle ha en muslimsk avslutning där alla barnen fick sjunga hymner till Allahs ära lika mycket som Guds (inte för att jag själv ser någon skillnad) , skulle det vara okej?

Henrik uppfostrar sina barn på sitt sätt (och han kan vara världens bästa pappa!) och Anna uppfostrar sina på sitt medans Mohammud uppfostrar sina barn på sitt sätt. När dessa barn sedan möts i skolan så kommer man med olika bakgrunder och ryggsäckar. Det är då vi behöver en incitament för samarbete och att skolan inte skulle lära ut jämställdhet (ja, till och med könsneutralitet hemska tanke!) är kontraproduktivt. Det är inte bara kontraproduktivt, det är en klassfråga utan dess like!

Nåväl risken för insöande gör att vi går vidare med ett stort citat från artikeln.

**”Rädda Barnens ungdomsförbund menar till och med att genusfrågor är en viktig del av barnkonventionen. Barnkonventionen utgår från fyra principer.

att alla barn har samma rättigheter

att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut

att alla barn har rätt till liv och utveckling

att alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad

Det är möjligt att det med en specifik syn på kön och identitet kan hävda att barnkonventionen skyddar barn från att inte behöva identifiera sig som tjej eller kille, eller leka vissa specifika lekar. Jag tror att Sverige i så fall skulle bli ganska ensamma i världen om en sådan tolkning. Och jag misstänker dessutom att ganska många länder i världen skulle tveka att skriva under konventionen om de förstod att den innebar ett krav på att ha genuspedagoger i förskolan eller skydda barnen från en specifik könsidentitet**”

Jag tror att stabschefen inte riktigt har greppat syftet med barnkonventionen. Den är inte skapad för att passa alla länder och kulturer, den är absolut. Och skulle den innebära att man ska ha genuspedagoger för att skydda barnen från en specifik könsidentitet som Henrik säger, så har han återigen missat hela grejen. Jag vet själv hur svårt det är med genus, men det blir nog svårare om man själv väljer att tolka det på ett sätt som passar sin egen retorik? Det Henrik gör är att han själv redan har delat in barnen i specifika könsidentiteter och han fortsätter att bygga deras egen könsidentitet genom att bete sig som han gör.

Vad är det som skrämmer de konservativa så mycket med en diskussion kring könsroller? Javisst man kanske får reda på att man inte är så heterosexuell som man kanske ville tro, eller man kanske fruktar att det inte kommer födas några barn? Eller är det konceptet i sig, att man och kvinna inte längre kommer utgöra normen för familjen? Att vi kanske har en familj med sex-sju föräldrar? Som inte lever efter den kristna normen? Jag har svårt att greppa det, någon kanske förklarar det för mig en dag.

Henrik G avslutar med att skriva:

Det är dock inte riktigt samma sak som att hävda att kön är sociala konstruktioner som ska dekonstrueras och det redan vid några års ålder. Även utan en sådan uppfattning kan man tycka att barn ska ges samma möjligheter till självständiga val och att bli personer med hög självkänsla och självkännedom.

Henrik kan alltså inte ens gå med på att kön ÄR sociala konstruktioner! Det är väl ett ypperligt sätt att ge barnen chansen att bli en person med hög självkänsla och framför allt självkännedom? Bara för att du har en könsneutral förskola som inte klassificerar barn utefter deras fysiska kön och behandlar dom därefter, så betyder det inte att killarna blir bögar eller tjejerna flator! Men det kanske skulle kunna ge dom barnen som känner konflikt med sin uppfostran samt samhällets normer och sin egen sexualitet eller sina känslor en chans att vara den dom vill vara.

Nåväl, det får räcka för nu. Hade tänkt fortsätta argumentet med att ta in Kristdemokraternas jämställdspolitiska talesperson och hennes skrattretande åsikter. Another time!

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: